Usch inatt låg jag och grät med världens ångest inför Vegas. Jag vet inte om jag klarar av att vara utan barnen i 2 veckor. Jag oroar mig för precis allt. För ett tag sedan ( inatt) kände jag bara för att boka av och åka med barnen och svärmor till Juggan istället, men jag börjar nog lugna ner mig nu.
Jag vet att svärmor kommer att ta väl hand om barnen och att dom kommer ha det jättebra men kan ändå inte sluta oroa mig.
Gaaah det kommer bli så extremt jobbigt att säga Hejdå på Arlanda =(